En ny preklinisk studie pekar på att cannabidiol, CBD, kan påverka flera processer som bidrar till utvecklingen av reumatoid artrit. I försök på råttor och odlade celler minskade behandling med CBD inflammation, onormal bildning av blodkärl och strukturella skador i lederna.
Forskarna identifierade även en möjlig molekylär mekanism. CBD tycktes påskynda nedbrytningen av proteinet HIF-1α, som kan hjälpa inflammerad ledvävnad att anpassa sig till syrebrist och stimulera bildningen av nya blodkärl.
Studien publicerades den 28 juli 2026 i den vetenskapliga tidskriften Phytomedicine. Den har titeln ”Ubiquitin-proteasome-dependent degradation of HIF-1α by cannabidiol disrupts pro-angiogenic synoviocyte-endothelial crosstalk in rheumatoid arthritis”.
CBD undersöktes som möjlig behandling vid reumatoid artrit
Reumatoid artrit är en inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper vävnaden i och omkring lederna. I den inflammerade ledhinnan kan särskilda bindvävsceller, så kallade fibroblastliknande synoviocyter, börja föröka sig och bete sig onormalt.
Dessa celler kan bland annat producera inflammatoriska signalämnen och ämnen som stimulerar angiogenes, vilket innebär att nya blodkärl bildas. Den ökade blodförsörjningen kan hjälpa den inflammerade vävnaden att fortsätta växa och bidra till ytterligare ledskador.
Forskarna ville därför undersöka om CBD kunde bromsa sjukdomsutvecklingen genom att påverka både de överaktiva synoviocyterna och deras kommunikation med blodkärlens endotelceller.
Råttor med artrit fick två olika doser CBD
I djurförsöket använde forskarna en etablerad råttmodell där artrit framkallas med hjälp av ett immunstimulerande ämne. Modellen används för att efterlikna vissa inflammatoriska och strukturella förändringar som förekommer vid reumatoid artrit.
Råttorna behandlades med CBD i doserna 5 eller 10 milligram per kilo kroppsvikt. Därefter undersökte forskarna bland annat svullnad och artritaktivitet, ledvävnadens struktur, bildningen av blodkärl och förekomsten av benskador.
Forskarna använde mikrodatortomografi, vävnadsanalyser, immunhistokemi och immunofluorescens för att studera effekterna.
Resultaten visade att båda doserna CBD tydligt minskade ledinflammation, kärlbildning i ledhinnan och strukturell nedbrytning av ben i råttmodellen.
CBD minskade aktiviteten i inflammerade ledceller
Forskarna genomförde även cellförsök med fibroblastliknande synoviocyter från reumatoid artrit, ofta förkortade RA-FLS.
Vid koncentrationer mellan 2,4 och 4,8 mikromolar minskade CBD cellernas onormala förökning, migration och förmåga att invadera omgivande vävnad. Behandlingen minskade även utsöndringen av inflammatoriska cytokiner.
Koncentrationerna beskrevs som icke cytotoxiska i de aktuella försöken. Det innebär att de observerade effekterna inte enbart kunde förklaras av att CBD dödade eller allvarligt skadade cellerna.
HIF-1α kan förklara hur CBD påverkade kärlbildningen
En central del av studien handlade om proteinet hypoxiinducerbar faktor 1 alfa, HIF-1α. Proteinet stabiliseras när celler utsätts för syrebrist och kan aktivera processer som hjälper vävnaden att överleva under sådana förhållanden.
I inflammerad ledvävnad kan HIF-1α bidra till att öka produktionen av ämnen som stimulerar nya blodkärl. Forskarna såg att CBD minskade ansamlingen av HIF-1α i synoviocyterna när cellerna utsattes för syrebrist.
Uttrycket av genen HIF1A förändrades däremot inte i någon större utsträckning. Det tyder på att CBD inte främst minskade tillverkningen av proteinets genetiska ritning, utan påverkade vad som hände med proteinet efter att det hade bildats.
CBD tycktes märka HIF-1α för nedbrytning
Celler har ett system för att märka och bryta ner proteiner som inte längre behövs. Ett protein kan förses med flera små ubiquitinmolekyler och därefter transporteras till proteasomen, cellens system för kontrollerad proteinnedbrytning.
Forskarna rapporterade att CBD ökade polyubiquitineringen av HIF-1α. När proteasomen blockerades med försöksämnet MG132 återkom nivåerna av HIF-1α, vilket stödjer teorin att CBD stimulerade en ubiquitinberoende nedbrytning av proteinet.
Analyser med samutfällning av proteiner och molekylär dockning tydde även på att CBD kunde ha en direkt strukturell interaktion med HIF-1α. Molekylär dockning är dock en beräkningsmetod och kan inte ensam bevisa hur en molekyl binder i en levande människa.
Lägre nivåer av VEGFA och angiopoietin 2
När mängden HIF-1α minskade sjönk även synoviocyternas utsöndring av VEGFA och angiopoietin 2, förkortat ANG-2.
Båda ämnena är involverade i regleringen av blodkärl. VEGFA kan stimulera endotelceller att växa, förflytta sig och bilda nya kärlstrukturer, medan ANG-2 kan bidra till förändringar och instabilitet i befintliga blodkärl.
Minskningen var dosberoende i cellförsöken, vilket innebär att högre koncentrationer av CBD gav en större minskning inom det undersökta intervallet.
Kommunikationen mellan ledceller och blodkärl försvagades
Forskarna ville också undersöka hur ämnen som utsöndrades från synoviocyterna påverkade endotelceller, alltså cellerna som täcker blodkärlens insida.
De samlade därför in odlingsvätska från synoviocyter som hade behandlats med CBD och överförde vätskan till mänskliga endotelceller från navelsträng.
Odlingsvätskan från de CBD-behandlade synoviocyterna minskade endotelcellernas migration och deras förmåga att bilda rörliknande kärlstrukturer. Aktiviteten i receptorn VEGFR2 minskade också.
Forskarna drog slutsatsen att CBD försvagade den signalering genom vilken inflammerade ledceller uppmuntrar närliggande endotelceller att bilda nya blodkärl. Effekten uppgavs inte bero på att betydande mängder CBD följde med i den överförda odlingsvätskan.
CBD kan bli intressant för framtida forskning om ledinflammation
Forskarna beskriver CBD som en möjlig sjukdomsmodifierande och kärlhämmande kandidat vid reumatoid artrit. Det mest intressanta fyndet är att substansen inte bara tycktes dämpa aktiviteten i inflammerade ledceller, utan även bröt kommunikationen mellan dessa celler och blodkärlens endotelceller.
Den föreslagna kedjan börjar med ökad ubiquitinering och nedbrytning av HIF-1α. Detta följs av lägre utsöndring av VEGFA och ANG-2, minskad aktivering av VEGFR2 och svagare bildning av nya blodkärl.
Mekanismen är biologiskt intressant, men CBD:s eventuella roll vid reumatoid artrit måste fortfarande betraktas som experimentell.
Sammanfattning
- Studien undersökte CBD i en råttmodell för artrit och i odlade ledceller.
- CBD minskade ledinflammation, kärlbildning och benskador hos råttorna.
- I cellförsök minskade CBD synoviocyternas förökning, migration, invasion och inflammatoriska aktivitet.
- CBD ökade den ubiquitinberoende nedbrytningen av proteinet HIF-1α.
- Lägre nivåer av HIF-1α följdes av minskad utsöndring av VEGFA och ANG-2.
- Kommunikationen mellan inflammerade ledceller och blodkärlens endotelceller försvagades.
- Studien var preklinisk och visar inte att CBD behandlar reumatoid artrit hos människor.
- Kliniska studier behövs innan några slutsatser kan dras om effekt, dosering och säkerhet
Källa:
