En ny humanstudie publicerad i American Journal of Physiology-Endocrinology and Metabolism undersöker hur cannabinoidreceptorer påverkar kroppens hantering av insulin och glukos. Studien är särskilt intressant eftersom forskarna inte bara tittade på blodsockernivåer, utan använde avancerade så kallade clamp-metoder för att skilja mellan insulinutsöndring från bukspottkörteln och kroppens faktiska känslighet för insulin.
Cannabinoidreceptorer och insulin: varför studien är viktig
Det endocannabinoida systemet är mest känt för sin koppling till aptit, smärta, humör och belöningssystem, men forskningen visar allt tydligare att systemet även har en roll i ämnesomsättning. Cannabinoidreceptorer finns i flera vävnader som är viktiga för blodsockerreglering, bland annat fettväv, lever, muskler och bukspottkörtel.
I den aktuella studien ville forskarna förstå om aktivering eller blockering av cannabinoidreceptorer påverkar insulinutsöndring, insulinkänslighet och glukosupptag hos människor. Det gör studien relevant för framtida forskning om typ 2-diabetes, insulinresistens, metabolt syndrom och hur cannabisrelaterade substanser kan påverka ämnesomsättningen.
Så genomfördes studien med nabilon och CB1-blockeraren CP-945,598
Studien omfattade 21 friska män. Deltagarna fick vid olika besök antingen nabilon, låg dos av CB1-receptorblockeraren CP-945,598, hög dos av CP-945,598 eller placebo. Nabilon är en syntetisk cannabinoid agonist, vilket innebär att substansen aktiverar cannabinoidreceptorer. CP-945,598 verkar i stället genom att blockera CB1-receptorn.
Upplägget var randomiserat och blindat, och varje deltagare genomgick flera testomgångar med minst sex veckors mellanrum. Forskarna använde sekventiella hyperglykemiska och euglykemisk-hyperinsulinemiska clamps efter fasta. Det är en mycket kontrollerad metod för att mäta hur kroppen svarar på glukos och insulin.
Den hyperglykemiska delen användes för att undersöka insulinutsöndring, alltså hur bukspottkörteln reagerar när blodsockret höjs. Den euglykemisk-hyperinsulinemiska delen användes för att mäta insulinkänslighet, alltså hur effektivt kroppen tar upp och använder glukos när insulin tillförs.
Nabilon ökade insulinkänsligheten men påverkade inte insulinutsöndringen
Ett av de viktigaste resultaten var att insulinutsöndringen inte förändrades nämnvärt av vare sig nabilon eller CP-945,598 jämfört med placebo. Det betyder att substanserna inte verkade få bukspottkörteln att producera mer eller mindre insulin under den hyperglykemiska fasen.
Däremot såg forskarna en tydlig effekt på insulinkänsligheten. Nabilon ökade insulinkänsligheten jämfört med placebo under den euglykemisk-hyperinsulinemiska clampen. Det innebär att kroppen blev bättre på att använda insulin för att hantera glukos, åtminstone under de akuta och kontrollerade förhållanden som studien testade.
Det här är en viktig skillnad. Studien visar inte att cannabinoidaktivering gör att kroppen producerar mer insulin. Den pekar snarare på att cannabinoidreceptorsignalering kan påverka hur effektivt kroppens vävnader svarar på insulin.
Hög dos CB1-blockering minskade insulinkänsligheten
Ett annat centralt fynd var att hög dos CP-945,598, som blockerar CB1-receptorn, minskade insulinkänsligheten jämfört med placebo. Den låga dosen hade inte samma tydliga effekt.
Detta är intressant eftersom CB1-blockering tidigare har undersökts som en möjlig väg för viktminskning och metabol behandling. Samtidigt har historien kring CB1-blockerare varit problematisk, bland annat på grund av biverkningar i tidigare läkemedelsutveckling. Den nya studien visar att sambandet mellan CB1-receptorn och ämnesomsättning inte är enkelt. Att blockera receptorn kan i vissa sammanhang ge oönskade effekter på insulinkänslighet.
Anandamid minskade när insulinet steg
Forskarna mätte även nivåer av endocannabinoider och andra relaterade fettämnen i blodet. Ett särskilt intressant fynd var att anandamid, en av kroppens egna endocannabinoider, minskade på ett insulinberoende sätt under clamp-försöken. Däremot påverkades inte 2-AG på samma sätt.
Det antyder att kroppens egna cannabinoidliknande signalämnen inte reagerar identiskt på insulin. Anandamid och 2-AG kan alltså ha olika roller i samspelet mellan det endocannabinoida systemet och ämnesomsättningen.
Betyder studien att cannabis förbättrar blodsockret?
Nej, den slutsatsen går inte att dra. Studien testade inte cannabis, THC, CBD eller någon vanlig cannabisprodukt. Den testade nabilon och CP-945,598 under kontrollerade laboratorieförhållanden hos friska män. Resultaten kan därför inte direkt översättas till personer som använder cannabis, patienter med typ 2-diabetes eller personer med insulinresistens.
Det är också viktigt att komma ihåg att studien var akut. Den visar vad som hände efter en enskild exponering i ett kontrollerat testupplägg. Den säger inte vad som händer vid långvarig användning, vid andra doser, hos kvinnor, hos äldre personer eller hos personer med metabol sjukdom.
Däremot stärker studien bilden av att det endocannabinoida systemet är aktivt involverat i glukosmetabolism och insulinsignalering. Det gör området viktigt för fortsatt forskning, särskilt eftersom många människor som använder cannabisprodukter samtidigt kan ha prediabetes, typ 2-diabetes, övervikt eller andra metabola riskfaktorer.
Vad forskningen kan betyda för framtida behandling av insulinresistens
Studien visar att cannabinoidreceptorsystemet kan påverka insulinkänslighet hos människor, men den ger inte någon färdig behandlingsstrategi. Den visar snarare att systemet är biologiskt relevant och att både aktivering och blockering av cannabinoidreceptorer kan få mätbara metabola effekter.
Framtida studier behöver undersöka större och mer varierade grupper, inklusive kvinnor, äldre personer och patienter med insulinresistens eller typ 2-diabetes. Det behövs också forskning på långtidseffekter, olika doser och skillnader mellan syntetiska cannabinoider och växtbaserade cannabinoider.
För personer som använder cannabisprodukter och samtidigt tar läkemedel mot blodsocker, som insulin, metformin eller GLP-1-läkemedel, är det klokt att diskutera användningen med vården. Studien visar inte en konkret läkemedelsinteraktion, men den visar att systemen överlappar biologiskt.
Sammanfattning
- En ny humanstudie undersökte hur cannabinoidreceptorer påverkar insulinutsöndring, insulinkänslighet och glukosmetabolism hos 21 friska män.
- Nabilon, en syntetisk cannabinoid agonist, ökade insulinkänsligheten jämfört med placebo.
- Varken nabilon eller CB1-blockeraren CP-945,598 påverkade insulinutsöndringen från bukspottkörteln.
- Hög dos av CB1-blockeraren CP-945,598 minskade insulinkänsligheten.
- Anandamid, en kroppsegen endocannabinoid, sjönk på ett insulinberoende sätt, medan 2-AG inte påverkades på samma sätt.
- Studien testade inte cannabis, THC eller CBD och visar inte att cannabis kan behandla diabetes.
- Resultaten stärker bilden av att det endocannabinoida systemet spelar en viktig roll i ämnesomsättning och blodsockerreglering.
- Mer forskning behövs innan resultaten kan användas kliniskt för personer med insulinresistens, prediabetes eller typ 2-diabetes.
Källa:
CBD-olja från Let’s Hemp
